Takpannefabriken i Kroxmåla
På gården hemma hos Pia och Roger Söderling i Kroxmåla finns en fabriksbyggnad som som varit takpannefabrik åren 1915 till 1956. Den är nu renoverad och har all utrustning bevarad. Ett anslag på väggen beskriver fabrikens historia så här:
"Pannhuset i Kroxmåla
Byggt ca 1915 av Oskar Söderling som ett komplement till jordbruket. Oskar lärde sig att tillverka cementtakpannor av sin pappa på gården i Holmahult, Södra Sandsjö. Oscar hade t.o.m. en filial i Hallabro, Blekinge.Evald Söderling fortsatte tillverkningen. Man hade också några anställda. Under kriget fick man använda s.k. E-cement (ersättningscement) eftersom det var brist på kol i Sverige. Att tillverka E-cement krävde mindre bränsle än den bättre "Portlandcementen" som normalt användes.
1956 tillverkades de sista takpannorna, (till det egna bostadshuset.) Det är dessa pannor som ligger på Pannhuset och vedboden nu.
Att det var bra kvalitet i "Kroxmålapannan" visar de hus i trakten som fortfarande har tak härifrån. Helmer Lövgren har ett från 1930! Man snålade inte på sandkvaliten eller cementen. 1947 kostade en takpanna 14 öre och en nockpanna 60 öre/st. Ingemar Sandgren minns att han fick 1 öre paret för att lyfta ner pannorna från hyllorna, lossa dem och bära tillbaka formarna.
De tillverkade även murstenar, cementrör och gångbaneplattor. Invändigt finns alla gamla saker bevarade såsom formar, maskiner, torkställningar men framförallt lukten.
Cementpannefabriker var vanliga förr i tiden men det är väldigt ovanligt att de finns bevarade i dag. Byggnaden har därför ett högt kulturhistoriskt värde enligt Länstyrelsen i Kronobergs län och Smålands museum i Växjö.
Med hjälp av "bidrag för överloppshus" renoverade Pia o Roger Söderling "Pannhuset" hösten 1999.
En hyllning till Oskar och Evald Söderling och den lilla industrin.
Även de stora har en gång varit små."
 |
Fabrikshuset är byggt ca 1915 och renoverades 1999. |
 |
Här gjöts takpannan i formen som fylldes med cement. Överskottet togs bort med en skrapa. |
 |
Den fyllda formen placerades i ett ställ där cementen under några dygn fick härda innan den färdiga pannan försiktigt kunde knackas ur. |
 |
Så här ser en färdig takpanna ut. Den röda färgen åstadkoms genom att man siktade tunnt med falufärg på pannan strax efter att den formats. |