Färdas man omkring på småvägar inom Älmeboda lägger man lätt märke till de många små stugorna
och torpställena och man kanske föreställer sig att många är gamla soldattorp.
Men inom socknen finns det bara två soldattorp bevarade, Skuntamåla och Stenkilsmåla. Av alla
de övriga, det har funnits 40 stycken, återstår oftast bara svaga rester av husgrunden och
ibland finns inga spår alls kvar.
Älmebodasonen Carl Gustav Collin från Folsebo har skrivit boken "Knektar i Konga kompani"
och i den beskriver han utförligt alla torpen. Vilka gårdar som ingått i roten, alla soldater
som ingått i roten och vilka som bott där, vilka rester som finns kvar av husgrunder,
nuvarande ägare mm.
Boken är utgiven 1983 och uppgifterna om torpets utseende och ägare idag härrör därför från Collins
inventering under 80-talets första år. Det är med dessa uppgifter som jag har gjort den
nedanstående översiktliga tabellen över soldattorpen.
Det ständiga knekthållet ("indelta soldater") organiserades under Karl XI:es tid efter ett
riksdagsbeslut 1682. Detta innebar att socknarna indelades i rotar som omfattade 2 mantal, dvs
i regel 2-3 gårdar, ibland fler, och rotens bönder ansvarade för att anställa en soldat och
sörja för
hans uppehälle genom att upplåta ett torpställe, tillförsäkra honom vissa naturaförmåner och
lön. Den största rotegården, där också torpet i regel var beläget, kallades för stamrote och
de övriga för strörotar elle hjälprotar. Soldaterna i Älmeboda tillhörde Konga Kompani som
ingick i Kalmar Regemente. Indelningsverket upphörde 1901 och det ständiga knekthållet ersattes
med allmän värnplikt. Under slutet av 1800-talet blev det ganska vanligt att soldaten inte
längre bodde på rotens torp utan kanske skaffade ett eget ställe och rotebönderna istället
avlönade soldaten helt med kontantlön.
| Rote nr |
Stamrote |
Något om roten, torpet och dess sista soldater |
| 98 |
Abrahamshult |
Abrahamshult blev stamrote först 1826 och torpet beräknades 1874 att vara
det bästa inom hela Konga Kompani. Nuvarande huset byggdes i början av
1900-talet men har inte varit soldattorp. Rotens siste soldat hette Kronberg men han
bodde aldrig på torpet.
Den siste soldaten som bodde där var Carl Abrahamsson Björk 1869-1901.
|
| 93 |
Binnareboda |
Roten bildades 1686. Tomten är avröjd och inga rester av husen finns
kvar. Johannes Blomst var den siste soldaten där (1824-1856). Han bodde
kvar till 1857 och därefter var roten obesatt.
|
| 89 |
Botamåla |
Roten bildades 1686. siste soldaten var Peter Johan Lundblad
(1876-1903).
Hus- och källargrund finns kvar. Ladugården flyttades till
Hembygdsgården i Rävemåla 1970.
|
| 75 |
Brännamåla |
Den siste rotesoldaten som också bodde här var Johan Karlsman (1880-1894)
Rotens siste soldat var Alfred Karlman men han bodde aldrig i Älmeboda.
Stugans grund finns kvar
|
| 72 |
Brännebo Hanagård |
Carl Anders Borg (1894-1905) var rotens siste soldat, men Gumme Borg
(1863-1893)var den siste som också bodde där.
Husgrunderna finns kvar.
|
| 85 |
Brännebo Ngd |
Roten hette ursprungligen Kvisingsbo men blev 1826 Brännebo. Rotens
siste soldat var Johan Alfred Ros. Han köpte stället 1909.
Den gamla torpstugan revs 1936 och en ny stuga byggdes alldeles därintill.
|
| 102 |
Bänkeboda |
Roten hette tidigare Kvisingsö men övergick 1822 till Bänkeboda.
Nils Bly (1821-1856) hette den siste soldaten som bott på torpet.
Husgrunderna är avröjda men några rösen finns liksom ett par äppelträd.
|
| 110 |
Estamåla |
Trumslagaren Johan Lifgren bebodde torpet från 1827 till sin död 1852
och därefter var torpet förmodligen obebott. Stugans grund finns kvar.
|
| 101 |
Fagrasjö |
Sven Fager (1869-1880) var den siste soldaten på torpet.
Hans efterträdare som rotesoldat Elof Rydberg (1880-1914) bodde aldrig i
Fagrasjö. Torpgrund och källarruin finns kvar.
|
| 91 |
Flishult |
Flishults rote var klar 1686 och torpet blev färdigt 1693.
Inga husgrunder finns idag kvar, endast en stenmur och några odlingsrösen.
|
| 79 |
Follsebo |
Roten bildades 1686. Den siste soldaten som bodde på torpet var Peter
Frisk. De efterföljande rotesoldaterna Ola Staf och Carl Folin bodde på andra
håll.
Inga spår finns kvar av husen men gränsstenarna till området syns än.
|
| 78 |
Fösingsmåla Sgd |
Roten bildades 1686. Rotens siste soldat Måns Qvist (1869-1895) bodde
också på torpet.
Inga spår av byggnader finns kvar.
|
| 90 |
Grönadal |
Grönadals stamrote har haft en mycket växlande sammansättning med
en mängd olika strörotar. Från början ingick Grönadal Sgd, Grönadal Ngd
och Broddamåla. Omkring 1690 ersattes Broddamåla av Håkanstorp som i sin tur
1692 ersattes av Högebomåla (Södra Sandsjö). 1822 ersattes nu Högebomåla av
1/4 hemman Kinnanäs som i sin tur ersattes 1873 av Bräkens bruk (Tingsås).
Den siste soldaten var Jacob Grön. Han var soldat fram till 1849 och därefter
hade roten ingen soldat.
Tomten ingår nu i en stenröjd åker
|
| 94 |
Gubbemåla |
Torpet var färdigbyggt 1693. Johannes Granat (1840-1872) var den siste
soldaten som bodde på torpet. Efter honom hade roten nio volontärer i
tur och ordning. Ingen av dessa bodde på torpet men de avlönades av roten.
Torpstugan revs i början av 1900-talet. Såväl källargrunden som stugans
grund finns kvar.
|
| 109 |
Guleboda |
Inga rester finns kvar av själva soldattorpet. Stället heter idag
Robertshill och de byggnader som nu finns byggdes på den friköpta tomten
1912.
|
| 77 |
Gunnamåla |
Roten bildades 1686. Den siste soldaten som bodde på torpet var
Carl Widén. Hans efterträdare bodde aldrig där.
Husgrunden finns kvar
|
| 84 |
Illareboda |
Den siste soldaten som bodde på torpet var Johan Holmgren. Hans två
efterträdare bodde aldrig där.
Tomten är nu helt avröjd.
|
| 81 |
Kavsjömåla |
Roten bildades 1686. Rotens siste soldat Olaus Wigren bodde på torpet
fram till 1895. Inga rester av någon grund finns kvar
|
| 73 |
Krusamåla |
Krusamåla rote var lite speciell eftersom den redan från början (1686)
var sammansatt av en enda by och inte heller hade någon strörote från
annat håll. Sammansättningen ändrades heller aldrig. Ingenting av torpet
finns kvar (förutom ett äppelträd).
|
| 106 |
Kålleb Mell.gd |
Roten bildades 1686 och torpet rapporterades färdigt 1693. Byggnaderna
revs vid sekelskiftet 1900 men en ruin efter torpstugan finns kvar.
|
| 104 |
Kållebo Vgd |
Roten bildades 1686 och torpet rapporterades färdigt 1694.
Byggnaderna revs 1892. Rester av husgrunden finns kvar.
|
| 76 |
Lekaremåla |
Johan Strid (1891-1899) var den siste soldaten som bodde på torpet.
Hans efterträdare Anton Schönbeck (1899-1904) bodde i Sandsjö och hade
kontantlön från roten.
Husgrunden finns kvar
|
| 88 |
Munkamåla Lockagd |
Roten som bildades 1686 var ovanligt otympligt sammansatt med stamroten
Munkamåla och tre strörotar varav en låg i Långasjö, en i Vissefjärda och
en i Linneryd. Rotens siste soldat Elias Elmqvist bodde på torpet till 1897.
Idag är källargrunden väl synlig. Där växer syren, krusbär och vintergröna.
|
| 87 |
Munkamåla Ramangd |
Roten bildades 1686 med Bönemåla, Håkanstorp och Korpemåla som strörotar men fick sedan
många ändringar och hade tidvis strörotar från både Väckelsång och Vissefjärda. siste soldaten
på torpet (och roten) var Abraham Spjuth (1846-1876).
Rester av torpgrunden finns kvar.
|
| 111 |
Munkamåla Skottagd |
Roten bildades 1686. siste soldaten som bodde på torpet var Johannes Ek (1837-1874).
Han var den siste soldaten i Älmeboda som hedrades med soldatbegravning.
Rester av husgrund och källare finns kvar.
|
| 80 |
Puppramåla |
Den siste soldaten som bodde på torpet var Wilhelm Svärd som flyttade därifrån 1848.
Grunden väl synlig och ett äppelträd och syrenbuskar finns kvar.
|
| 95 |
Rörshult |
Roten bildades 1686 tillsammans med Häggesmåla och sammansättningen ändrades aldrig.
Siste soldaten som bodde där var Carl Rehn (1840-1871).
Några rösen finns som kanske innehåller rester av husgrunden.
|
| 74 |
S. Toramåla |
Roten bildades 1686 och torpstugan blev färdig 1692. Siste soldaten på torpet var
Peter Tenor. Efter hans avsked 1837 hade roten 11 olika soldater men ingen av dessa bodde
på torpet. Ingen synes ha bott där efter 1840 och husen revs sannolikt före 1860.
Torpstugans grund kan idag endast sköjas.
|
| 103 |
Skarmansmåla |
Roten bildades 1686 tillsammans med Rävemåla. Gustav Rydqvist synes vara den siste
soldaten bott på torpet. Han bodde där till 1884 för att sedan flytta till Lummemåla och
sedan till Askaremåla. Han rymde till Amerika 1888. Husgrunden till torpet finns kvar.
|
| 96 |
Skräddaremåla |
Roten som bildades 1686 bestod av Skräddaremåla tillsammans med Älmeboda Klockargård.
Desiste soldaten som bodde på torpet var Johan Gustav Holmqvist (1877-1891)
Husen revs omkring 1900. Såväl källargrunden som stugans grund finns kvar.
|
| 108 |
Skuntamåla |
Efter brand 1880 byggdes soldattorpet upp på nytt. Det ägs och bebos av
sonsonen till torpets siste soldat Gustav Adolf Blomberg. |
| 86 |
Skärsnäs |
Roten bildades 1686 av Skärsnäs tillsammans med Sjuamåla. Torpets siste soldat
var Gustav Rinaldo.
|
| 100 |
Stenkilsmåla |
Roten bildades 1686 av Stenkilsmåla tillsammans Trällebo Bosgård. Den senare var
vid rotens bildande stamrote och det första torpet var då också beläget där. Men 1826
omkastades så att Stenkilsmåla blev stamroten och torpet i Stenkilsmåla byggdes. Stugan
finns fortfarande kvar men är obebodd. Carl Johan Stjerna var den siste soldaten som bodde
där (1869-1899). Hans efterträdare Frans Palmgren bodde aldrig där utan hade kontantlön
från roten. Tillsammans med Skuntamåla utgör Stenkilsmåla de enda till idag bevarade
soldattorpen i Älmeboda.
|
| 82 |
Strånganäs |
Strånganäs rote bildades 1686 av Strånganäs Västergård tillsammans med Boamåla
Västergård. Den siste soldaten på torpet var Magnus Sträng (1806-1846). Idag återstår
endast några rösen som kan vara rester av en husgrund.
|
| 92 |
Trällebo |
Roten som bildades 1686 har haft skiftande strörotar, bl.a. Lidanäs Ngd, Håkanstorp
och Lönemåla. Den siste soldaten på torpet var Johan Gustav Fritiof (1852-1857).
Torpet låg där det nuvarande boningshuset Solhem byggdes 1923.
|
| 97 |
Yxnanäs |
Roten bildades 1686 av Yxnanäs Lillegård, Lidanäs Norregård och Follsebo
Norregård. Torpstugan anses ha legat på åkern alldeles intill hällkistan invid
Krusamålavägen. Inga rester av någon grund finns kvar. Rotens siste soldat Peter Klang
bodde på torpet fram till sin död
1855.
|
| 105 |
Åskefälla |
Roten bildades 1686 av Åskefälla tillsammans med Brunsmåla. Den siste soldaten som
bodde på torpet var Nils Peter Svan. Han beviljades avsked 1887 och året därefter reste han
till Amerika. Hans efterträdare som rotesoldat blev Johan Lindal, men han bodde i Vissefjärda.
Grunden till källaren ligger välbevarad och en annan husgrund kan skönjas.
|
| 99 |
Ärnasjö |
Roten bildades 1686 av Ärnasjö tillsammans med Trällebo Korpagård.
Peter Bragd (1826-1841) var den siste soldaten som bodde på torpet.
Inga husgrunder finns kvar, endast en stenmur och några odlingsrösen.
|
| 83 |
Äskebäck |
Den siste som bodde på torpet var jägarhornisten Anders Norrby, han bodde där till
som gratialist till 1870. Efterföljande två soldaterna var båda trumslagare men bodde
aldrig på torpet.
1874 bedömdes soldattorpet vara det sämsta i Älmeboda och det näst sämsta inom
Konga Kompani. Åkerarealen var liten, endast 3/4 tunnland.
Tomten är nu helt avröjd.
|
| 107 |
Ödemåla |
Den siste soldaten som bodde på torpet var Johan August Velander (1869-1899).
Han var son till företrädaren på torpet, Anders Pohl (1838-1869).
Torpgrund och källarruin finns kvar.
|