Sockenstyre i Älmeboda
Sedan medeltiden behandlades i regel sockeninnevånarnas gemensamma angelägenheter på bystämman.
Dock är den äldsta skrivna byordningen för Kronobergs län av ganska sent datum, den
utgavs 1745 av landshövdingen Anders Koskull. Några år därefter, 1749, föreligger det
äldsta belägget på förekomst av ålderman och byalag i Älmeboda, men egentligt stämmoprotokoll
finns bevarat tidigast från 1779. Då fastställdes socknens indelning i 21 byalag.
Vid detta tillfälle frågade ordförande hur byordningen efterlevdes varpå svarades "werkställigheten
är lam och ordningen nog oordentlig". Och så förmanades "ledamöterna att
hålla ordning med försumliga gärdesgårders uppsättande, svincreaturs ringande m.m.".
En ny indelning gjordes 1824 i 25 byalag, då i enlighet med den nya föreskriften
som landshövding Mörner utfärdat 1816.
De ärenden som dominerade rörde väghållning, gärdesgårdar och svinhållning.
Att svinhållningen var en viktig fråga förstår den som någon gång sett ett fält
där frigående grisar fått böka och härja fritt.
1817 stadgades en förordning om sockenstämma och kyrkoråd. 1843 inrättades sockennämnden och
i och med kommunallagarna 1862 åtskiljdes kyrkliga och borgerliga angelägenheter genom
stadganden om särskild kyrkstämma och kommunalstämma.
Den första gången som kommunalfullmäktige valdes var 1919, och bland namnen där finns
flera välkända sockenbor såsom Lorenz Ek, Villiam Johansson, David Johansson, CF Carlsson.
Under perioden 1952 till 1971 var Älmeboda sammanslagen med Långasjö till en kommun.
Det var ett uppifrån kommande beslut som troligen aldrig kom att kännas riktigt rätt för
någondera parten.
Den senaste kommunreformen trädde i kraft på nyåret 1971 då Älmeboda ingick i
kommunblocket Tingsryd. Möjligen blev det nu lättare för sockenborna att acceptera
införlivningen med Tingsryd, ett öde som ju nu delades med socknarna Sandsjö, Linneryd, Väckelsång,
Urshult och Almundsryd.
Sockenstugan i Rävemåla