Älvsborgs lösen 1571

Mellan åren 1563 och 1570 pågick det Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark. Det var i grunden ett danskt anfallskrig, men när freden slöts i Stettin 1570 förblev alla landgränser oförändrade. Det vill säga Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Gotland förblev danskt liksom Jämtland och Härjedalen. Men danskarna hade erövrat Älvsborgs fästning och för att svenskarna skulle återfå kontrollen över det viktiga hamninloppet till Göta Älv måste Sverige betala en lösen på 150.000 daler för att återfå fästningen.

Lösensumman var oerhört stor och för att klara betalningen beordrade kungen, Johan III, en särskild skatteutskrivning för hela Sveriges befolkning. Skatteuppbörden finns utförligt dokumenterad och i Älmebodaboken 1975 har Carl Olin skrivit en redovisning omfattande alla gårdarna inom Älmeboda.

Totalt upptar skattlängden för Älmeboda 115 gårdar, varav 20 är skattegårdar, dvs ägdes av brukaren som betalade vanlig skatt för gården. Resten av gårdarna var frälsegårdar som ägdes av andra än brukaren. Det kunde vara kyrkan, kloster eller biskopar som ägde gården (15 gårdar) eller annat frälse såsom adel eller högreståndspersoner (80 gårdar). Brukarna av frälsegårdarna kallades vanligen landbor och de betalade inte skatt utan i stället en avgift (avrad) till gårdsägaren för rätten att bruka jorden. Antalet självägande bönder i socknen var således ganska litet, omkring 17%. Men det var kanske inte så stor skillnad i det vardagliga livet om man betalade skatt till kronan eller en arrendeavfgift till jordägaren.

Skatteutskrivningen för lösensumman gick så till att i varje socken tillsattes en särskild kommitté som skulle värdera varje gårds förmögenhet i metallföremål (guld, silver, tenn, mässing, koppar osv.) och gårdens djurbesättning. Skattetabellen redovisar att metallföremål skall skattas med 1/10 av värdet och för husdjuren finns skattebelopp, penningvärde i marker, för varje djurart. Undantag utgör hästar som värderas var för sig till "marknadspris" och därav skall sedan skatten vara 1/10.

Skattekommittén för Älmeboda socken bestod av prästen Håkan Nilsson (Haquinus Nicolai) och länsmannen Nils Månsson i Kuramåla tillsammans med sex andra betrodda bönder. Man kan väl förmoda att det rent praktiskt gick till så att dessa reste runt till alla gårdarna och antecknade vad varje gård hade av förmögenhet, metallföremål och djur. En genomsnittlig gård redovisade

Silver 8 lod (ca 100 gram)
Koppar 2 lispund (ca 17 kg)
Oxar 2
kor 6
Ungnöt   5
Får 5
Svin 7
Häst 1

Studerar man listan över skatteuppbörden får man ett intryck av att välståndet var ganska jämt fördelat mellan gårdarna, där fanns inga extremt rika. Rikast var prästen som ensam hade 70 lod silver och var den ende som hade ett tennföremål. Totalt blev skatten för Älmebodas räkning

Silver 94 lod och 32 kvintin
Tenn 10 marker
Daler 3 st
Penningar    1754 marker, 2 öre och 12 penningar

 

Några förklaringar till tabellerna nedan:
Silver Anges i antalet lod som motsvarar ca 13 gram. Det är alltså inga stora silvermängder som förvarades i bondgårdarna, en silversked väger ju omkring 10 lod.
Marker Utgör mynt av koppar
Daler Utgör mynt av silver
Mässing   Mängden mässinngsföremål angavs i viktenheten lispund vilketär ca 8½ kg.
Koppar Även för koppar uppgavs vikten i lispund.
Oxar Skattlängden redovisar särskilt innehavet av "gilla oxar" och "kävlings oxar". Här är de två grupperna sammanslagn.
Kor Här har jag slagit samman flera grupper ungnöt (1-ärs, 2-års, 3-års och 4-års) med gruppen kor
Får Häri inräknas även getter
Svin
Hästar Här är sammanslaget hästar, ston och föl. För dess finns inget standardpris utan dessa djur värderas individuellt av upp bördsskrivarna. Värderingarna varierar 7 - 15 marker.
Skatten 1 daler=3 mark, 1 mark=8 öre

SKATTEBÖNDER I ÄLMEBODA 1571
  Innehav av metaller Innehav av djur Skatt att betala
Ägare By/gård Silv Mark Mäss Kopp Oxar Kor Får Svin Häst Lod Mark Öre
Inge Abrahamshult     3 4 17 12 10 2 ¾ 24 3
Anders o Måns Persson Bjässebohult 15     4 15 10 8 2 22 2
Anders o Per Nilsson Bänkeboda 25     4 24 10 15 2 28 3
Börje o Thore Ernasjö 10     4 14   17 1 1 23  
Matthes Fagrasjö 30 10   3 2 17 16 10 2 3 24 1
Måns Kinnanäs     3 2 20 10 12 2 ¾ 26 5
Germund Kroxmåla       ½ 2 8 7 5 2   13 7
Gerto Gedda Kvisingsboda 10     2 4 16 12 16 2 1 24  
Nils Holm Kålleboda 10     1 2 11 6 4 1 1 14 6
Gise Månsson Kålleboda 30     4 2 10 14 4 2 3 18  
Per o Jöns Nilsson Skarmansmåla     1 4 14 10 12   ¼ 18 4
Knekt Gumme Skräddaremåla 15     1 2 13 10 6 2 16  
Per Månsson o Måns Skuntamåla 10     4 13 11 7 1 1 22 5
Karl o enkan Stänkesmåla 5     2 4 15   7 2 ½ 18 2
Måns o Anders Giedda Trälleboda 47½   5 6 6 18 38 16 1 37 2
Gumme Trälleboda 5     2 9 14 5 1 ½ 13 2
Sven Korpe Trälleboda       1 2 8 18 4 1   15  
Ingeborg o Kierstin Åskefälla 15 15   1 3 15 11 6   16
Jon Jönsson Ödemåla 60     1 2 14 1 8 2 6 17 1
Jöns Östergöl     4 2 14 8 7 2 ¼ 19  

KYRKLIGA FRÄLSETS BÖNDER I ÄLMEBODA 1571
  Innehav metaller Innehav av djur Skatt att betala
Landbo Gård/by Silv Mark Kopp Oxar Kor Får Svin Häst Lod Mark Öre
Påvel+2 Askaremåla 50 50 4 4 35 10 13 2 5 45 1
Karl Brännamåla 35   2 4 16 12 16 2 24  
Karl Eskebäck     2 2 5 6 5 1   10 1
Änkan Gammalsmåla     1 2 2         5 2
Lasse Gertonsson Gammalsmåla     ½   5 10 3     6  
Jöran Bruse Germundemåla   2 2 6   1 1 ¼ 11 1
Knekt Måns Högahult   1 2 4   1 1 ¾ 7 7
Nils Åkesson, fänrik Ingemundemåla 35   3 4 18 27 6 1 25 2
Per Olsson Korrö 30   1 2 12 20 8 2 3 18  
Matts Svensson Krämmemåla     5 2 8   7     8
Länsman Nils Månsson Kuramåla   1   7   5 1 ¾ 7 5
Ingel Stenvarmsholm     5 2 13 8 10 2 1 18 5
Måns Nilsson Torlandsmåla 15   1 2 7 3 5 2 9 6
Knekt Jöns Persson Yxnanäs     2   7   1 1   8  
Knekt Per Jönsson Yxnanäs     ½ 2 6   1 1   7  

DET VÄRLDSLIGA FRÄLSETS BÖNDER I ÄLMEBODA 1571
Denna tabell är lite större och annorlunda och ligger därför som en separat sida, klicka här.

Källa: Carl Olin, Älmebodaboken 1975


Till överst på sidan

Till Index/Hemsida