Föreningslivet i Älmeboda

Hembygds-
föreningar
Kyrkliga
föreningar
Nykterhets-
föreningar
Röda
Korset
Politiska
föreningar
Försvars-
föreningar
Fritids-
föreningar
Övriga
föreningar


Hembygdsföreningar

Den äldsta av de två hembygdsföreningarna, Yxnanäs Hembygdsförening, bildades 1921 och bland grundarna fanns eldsjälen folkskolläraren C A Johansson. Man blev där mycket aktiv med att insamla gamla kulturföremål som man förvarade i en ryggåsstuga från 1700-talet. Stugan som inköptes för 35 kronor var från Flishult och flyttades av föreningens medlemmar till en tomt inne i Yxnanäs.

Efter detaljerade anvisningar från riksantikvarien tog föreningen som en av sina tidigaste stora uppgifter att konservera den gamla kyrkoruinen i Älmeboda, sakristian, murarna och kyrkogården, ett arbete som avslutades 1925.

Man var tidigt verksam för att försköna Yxnanäs, man städade undan skräp och planterade björkar på vissa ställen, ordnade med en liten parkanläggning på stationsområdet. Och man ombesörjde att samhället fick en egen avstjälpningsplats på ett hyrt område.

Under 50-talet gjorde man en filminspelning under titeln "I leende gränsbygd" med CA Johansson som manusförfattare. Man samlade fotografier och ordnade dem i album. Antalet museiföremål har efterhand vuxit och idag förvaras en del av samlingen i den gamla folkskolan i Yxnanäs. Föreningen hade 90 medlemmar 1994.

I norra delen av socknen fanns även där en eldsjäl i folkskolläraren Alvar Neander och på hans initiativ grundades Älmeboda Hembygdsförening 1947. Bland de första uppgifterna som man påtog sig var att spela in en hembygdsfilm, "I fädrens spår", och 1950 utkom den första hembygdsboken som kom att följas av årlig utgivning. Under åren 1964-65 ägnade man mycken kraft och tid åt utgrävningarna i den gamla kyrkoruinen. Det arbetet leddes av föreningens ordförande Alvar Neander.

1966 anskaffade man ett tomtområde i Rävemåla för att användas till hembygdsgård och där har man lagt ner stort arbete på att skaffa byggnader och ordna med samlingar av gamla kulturföremål så att hembygdsgården kunde invigas 1972. Man kan i vissa sammanhang ana motsättningar mellan de båda hembygdsföreningarna och någon sammanslagning har aldrig kommit till stånd, även om det kanske kunde ha varit naturligt.

Älmeboda Hembygdsförening har alltmer kommit att framstå som socknens representant och det är den som driver den vackra hembygdparken med sina museisamlingar i Rävemåla. År 1998 hade föreningen 508 medlemmar, dvs mer än var tredje invånare i socknen.

Aktuellt om    Älmeboda Hembygdsförening   för år 2002.

 

Kyrkliga föreningar

Kyrkliga syföreningen leder sitt ursprung till året 1924, det var under prosten Claes Linds tid och det var han som gav impulsen till föreningen som skulle stödja den kyrkliga verksamheten. Det var 10-15 damer som en gång i månaden samlades i prästgården i Älmeboda för handarbete och kaffedrickning. Och prosten själv som var närvarande läste någon betraktelse. Verksamheten utökades genom att det bildades två nya kretsar, i Rävemåla och Yxnanäs. Men några riktiga föreningar blev det inte, man hade ingen ordförande och ingen styrelse. Men man hade en kassör och revisorer eftersom verksamheten ju helt var inriktad på att få in pengar till hjälpverksamhet eller anskaffningar till kyrkan.

Föreningarnas ekonomiskt sett viktigaste insats blev att iordningställa och utrusta en klockstapel vid den gamla kyrkan ett projekt som påbörjades 1936 och som blev avslutat 1946.

Kyrkans Lekmannakår
Året 1952 bildades Älmeboda Kyrkobrödrakår. Det var kyrkoherden Nils Lindell som tog initiativet och föreningen bildades med 16 medlemmar. Till ordförande valdes då kyrkvärden Nander Ek. Sammankomsterna ägnades åt textläsning, bibelstudium och samtal om aktuella kyrkliga frågor. En särskild kommitté sammanställde ett filmmanus och Einar Nihl utförde 1955 inspelningen av filmen "Ett kyrkoår i Älmeboda"

1978 beslöt Kyrkobrödraförbundet att även kvinnor skulle få ansluta sig till kårerna och Älmebodakåren bytte namn till Älmeboda Lekmannakår. Under 1980-talet minskade dock antalet medlemmar och hösten 1993 lades verksamheten helt ner och kåren upplöstes.

Lekmannakåren kan sägas i viss mån ha ersatts av Kyrkans Vänner som 1998 hade 18 medlemmar.

Älmeboda Missionsförsamling bildades den 7 april 1915 med August Samuelsson från Äskebäck som ledare. Församlingen har sin verksamhet huvudsakligen i socknens norra del. Traditionsenligt hålls varje sommar ett friluftsmöte i Gransås. Församlingens gudstjänstlokal är alltjämt missionshuset i Älmeboda.

Missionshuset
Missionshuset i Älmeboda

Till överst på sidan

Nykterhetsföreningar

Nykterhetslogen 44 Älmblomman grundades 1883 inom Nationalgodteplar orden som 1922 slogs tillsammans med Templarorden och kom därefter att heta Natinaltemplarorden NTO. Bland grundarna märktes bl a skolläraren C.A. Elmstrand. Ledorden för verksamheten var nykterhet, fred och folkuppfostran. Man ordnade särskild studieverksamhet och anlitade då ofta bygdens lärare Martin Davidsson, Martin Johnsson och Gustav Enkler som studieledare. För ungdomsverksamhet bildades Barntemplet med avdelningar i Källebäcken och Kållebo. Ledare för Barntemplet var Ruth Johnsson Enkler. 1972 hade Logen endast 12 medlemmar och ordförande var Birger Johansson.

Ungdomens Nykterhetsförening var tidigare en ungdoms-avdelning inom Älmblomman, men 1972 ombildades den till en fristående förening UNF.

Logen Winterny av IOGT bildades i "Gamla Älmeboda" 1925 med Klockargårdens arrendator Thure Pettersson som initiativtagare. Det blev en livaktig loge som utöver sin nykterhetsagitation ordnade med studiecirklar, fester, amatörteater och körsång.

Föreningens medlemsantal blev allt större och med sina många aktiviteter var behovet av en egen föreningslokal påträngande. Och 1942 inköpte man "danspalatset" Hagalund av Älmeboda Byggnadsförening u.p.a. Det blev nu möjligt för logen att inreda ett litet bibliotek och att starta en egen biograf.

Hagalund
F.d danspalatset Hagalund (nerbrunnet 2002)

Fram till krigsslutet fortsatte logen att spela en viktig roll i Älmebodaungdomarnas tillvaro, men därefter tynade intresset och verksamheten upphörde helt en bit in på 50-talet.

Till överst på sidan

Röda Korset

Älmebodakretsen grundades 1924 under tillskyndan av provinsialläkaren Henning Cars i Eringsboda. Bland grundarna märktes också barnmorskan Regina Håkansson och folkskolläraren C.A. Johansson, den senare blev kretsens förste ordförande. De tidiga årens verksamhet var mycket riktade mot hälsa, åldringsvård och hygien för sockenborna utan att för den skull som det heter i ett protokoll "ingå på fattigvårdens område". Man byggde badhus i Älmeboda, Rävemåla och Yxnanäs.

Många av uppgifterna kom successivt att övertagas av kommunens sociala förvaltning och kretsens verksamhet blev alltmer att inriktade på internationell katastrofhjälp, inte minst under krigsåren då man gjorde insamlingar för Norges och Finlands folk. 1980 fick kretsen också som uppgift att bland mindre bemedlade personer inom Älmeboda fördela avkastningen från en donationsfond enligt ett testamente efter Ragnar Davidsson i Skärsnäs. Fondens tillgångar var 1981 nästan 2,5 milj. kronor.

År 1998 hade föreningen 269 medlemmar.

Till överst på sidan

Politiska föreningar

Politiskt har alltid centern och f d bondeförbundet varit dominerande tillsammans med sina organisationer som LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), CKF (Centerns Kvinno-Förbund, 117 medlemmar 1994) och CUF (Centerns Ungdomsförbund) och tidigare SLU (Sveriges Landsbygds Ungdomsförbund). SLU hade i slutet av 1930-talet en nöjeslokal i Brännebo och där hade man också en utomhusdansbana.

Älmebodas LRF:avdelning bildades 1940 och då antecknade sig 36 medlemmar. Medlemsantalet ökade snart och 1952 var det 245, men minskade sedan för att år 1991 vara 104.

Vid kommunalvalet 2002 fördelades rösterna inom Älmebodas församling så här:

Parti  % 
Centern 48.3
Moderaterna 15.0
Socialdemokraterna   12.9
Kristdemokraterna 7.6
Vänsterpartiet 5.5
Framtidspartiet 5.3
Folkpartiet 2.4
Miljöpartiet 1.7

Bygdegården
     Bygdegården SLU omkring 1940

Till överst på sidan

Försvarsföreningar

Hemvärnet i Älmeboda har sitt ursprung från 1940 då Ljuders Hv-område organiserades och däri ingick då Älmeboda och Långasjö. Sedan kom Älmeboda-Långasjö att bilda eget Hv-område och slutligen bildade 1971 Älmeboda ensamt ett Hv-område (dock innefattas de östligaste delarna av Sandsjö socken). Då blev Edgar Johansson i Kållebo ledare och han efterträddes 1987 av Göran Nilsson i Fagrasjö. 1995 blev Jörgen Rosell hemvärnschef i Älmeboda.

Se också en utförlig historik (med bilder) över Älmeboda hemvärnsområde. Där finns även hänvisning till Södra Kronobergs hemvärnsbataljons officiella hemsida.

Lottakåren

Skytteföreningen i Älmeboda bildades redan 1903 på initiativ av folkskolläraren Axel Elmstrand och har under årens lopp haft livlig verksamhet omväxlande med tynande tillvaro. 1931 lades verksamheten ner för att nystarta igen 1950. Men det blev en verksamhet med rekryteringsproblem ända fram till 1976 då man började ungdomsverksamheten med luftgevärsskjutning och tävlingsverksamhet. År 1997 hade man cirka 135 medlemmar.

Till överst på sidan

Fritidsföreningar

Idrottsförening. Det var folkskolläraren Tage Gajbert som 1942 tog initiativet till bildandet av Älmeboda IF. I början saknades en egen idrottsplats och de första åren förde föreningen en tynande tillvaro ända till 1954 då fotbollsplanen i Rävemåla kunde invigas. En ny plan intill den gamla gjordes senare i ordning för att invigas 1982. Under 70-talet var fotbollslaget mycket framgångsrikt och avancerade 1978 upp till division III.

Förutom fotboll har man också haft sektioner för friidrott, bordtennis och gymnastik. Under 60- och 70-talet har ekonomin stärkts genom bingospel i Rävemåla.

Rävemåla Motorklubb bildades 29 augusti 1991 på initiativ av Jan Stjernfeldt. Klubbens första uppgift blev att anlägga en motocrossbana (kuperad bana) och på 2-årsdagen efter bildandet av klubben skedde invigningen av Loabanan på den s.k. Loamossen. Klubben hade då 60 aktiva och 20-talet passiva medlemmar.

Älmeboda Sportfiskeklubb. Det var Karl-Axel Karlsson i Rävemåla som år 1967 sammankallade till ett informationsmöte om att bilda en sportfiskeklubb. Och 1968 valdes styrelse med ordförande Alvar Algotsson. Markägarna runt Kulagölen upplät fiskevattnet och klubben inplanterade där regnbåge. Man har anlagt flytbryggor och byggt en egen klubbstuga. Man har kalkat sjön och naturligtvis ofta fyllt på med nya regnbågar. Medlemsantalet var 230 för år 1992.

Pensionärsföreningen SPF bildades 1969 på initiativ av smedmästaren Torsten Andersson och hade det året 72 medlemmar. Föreningen har anordnat möten med föredrag av såväl lokala förmågor som mer avlägset boende föredragshållare. Man har haft en livlig reseverksamhet med turistresor till alla näraliggande städer och besökt sevärdheter som de märkliga kyrkorna i Varnhem, Granhult och Dädesjö. Man har besökt Eketorps fornby, Calle Örnemarks skulpturpark i Riddersberg, Hornborgasjön och många andra intressanta platser. År 1998 hade man 86 medlemmar.

Till överst på sidan

Övriga föreningar

Företagarföreningen är den yngsta av Älmebodas alla föreningar. Den bildades 1994 med Tommy Jönsson som drivande kraft och vid den första sammankomsten samlades ett 25-tal företagare.

Älmeboda Bygdeförening bildades 1988 i anslutning till landskampanjen "Hela Sverige skall leva".

Älmeboda sockenstämma är en förening som bildades 1972.

Älmeboda Bygdegårdsförening är den ekonomiska förening som äger Bygdegården. Föreningen bildades 1935 och 1936 invigdes anläggningen med pompa och ståt, ett festtåg utgick från järnvägsstationen. I täten bars svenska flaggor och därefter följde nationalklädda folkdanslag bärande liar och räfsor. Vilhelm Johansson i Lummemåla hälsade den anstormande folkströmmen välkommen.

Älmeboda Fredsförening grundad av Alvar Neander.

Föreningen Holken

Älmeboda Vi Ungaklubb bildades 1972.

Föräldraföreningen Hem och Skola


Till överst på sidan

Till Index Älmebodasida