Varför heter byarna som de gör? Och när fick byarn sina namn? Och vem var det som först
gav en by namn? Det är frågor som ortnamnsforskarna ställer sig och söker att besvara.
Redovisningen här behandlar emellertid nästan endast betydelsen av bynamnen och endast undantagsvis
berörs åldern på byn. Rent allmänt har forskningen visat att inom Älmeboda finns inga
ortnamn som entydigt är från förkristen tid utan de flesta är från medeltiden. Det betyder ju också att Älmeboda blev sent bebyggt och
måste ha varit mycket glest befolkat ända in mot 1100-talet. Kanske mest besökt av jägare och fiskare från
Blekinge i söder eller från Värends centrala delar kring Helgasjön. Men under medeltiden
från 1200-talet ökade befolkningen och ny odlingsmark bröts och de flesta nuvarande
byarna grundades. (Dock en befolkningsminskning under mitten av 1300-talt till
följd av pesten, digerdöden.)
Till en början med endast ett hemman i byn men längre fram ökades
antalet gårdar genom hemmansdelning.
För att tolka betydelsen av ett ortnamn måste forskaren söka sig tillbaka till de
skrivna dokument (mest jordaböcker) som finns bevarade och de finns för Älmebodas del i allmänhet från
1500-talet och endast undantagsvis tidigare från 1300- och 1400-talen. Det finns också en
karta över Konga härad
som lantmätare Ruuth upprättat 1663.
Nedanstående översiktliga tabell bygger i huvudsak på Alvar Neanders (AN) framställning
i Älmebodaboken 1975 och i viss mån kompletterad med synpunkter hämtade ur "Ortnamn i Kronobergs län" av
Fridolf Jönsson (FJ)
Abrahamshult |
Anmärkas bör att det bibliska namnet Abraham är knutet till
ett hult-namn som anses kunna vara från omkring år 1000. |
Arpemåla |
Arpemåla anses vare ett exempel på där byn fått namn av ett öknamn,
i dett fall öknamnet Arpe som närmast tolkats som "Lortgubbe" |
Askaremåla |
Förleden är här yrkesbeteckningen askare, dvs någon som tillverkade
askar och äskor |
Binnareboda |
Här är yrkesbeteckningen bindare, dvs en nät-bindare. |
Bjässebohult |
Namnet är svårtolkat och flera förslag till tolkning har framförts, bland annat
kan förleden betyda 1) björn 2) mansnamnet Björn eller Bjärse 3) bäver. |
Björnakulla |
Här har nog funnits björn vid någon kulle eller backsluttning. |
Boamåla |
Namnet anses innehålla det fornsvenska mansnamnet Bove |
Botamåla |
Förleden är det fornsvenska mansnamnet Bothe, som i sin tur är en förkortning
av Bothuidh (Botvid) |
Broddamåla |
Kommer av mansnamnet Brodde. |
Brunsmåla |
Olika tolkningar föreligger. Förleden kan vara brunn (vattenbrunn) men mera
troligt rör det sig om släktnamnet Brun. |
Brännamåla |
Plats där man brännt brånar, svedjeland. |
Bränneboda |
Förleden har samma betydelse som i Brännamåla, men efterledet visar att
Bränneboda är den äldre av de båda byarna. |
Bänkeboda |
Förleden är här det latinska namnet Benediktus som är ursprungsformen för
namnet Bengt. |
Bönemåla |
Mest troligt är att Bönemåla är bildat av mansnamnet Böne. En annan teori är att
namnet bär vittnesbörd om medeltida bönodling. |
Estamåla |
Den allmänna uppfattningen är att gården uppkallats efter en est, en frigiven
träl från Estland. |
Fagrasjö |
Namnet kan knappast betyda något annat än "den vackra sjön", men sjön är sedan
länge försvunnen. |
Flishult |
Flishult syftar säkerligen till "flisor" som stenblock i terrängen kallas. Byn
och dess omgivningar har rikligt med extremt stora stenar och flyttblock. |
Folseboda |
Det här bynamnet är mycket svårtolkat. Det kan tänkas vara härlett från ordet
föl eller fölsing (häst) men har också tolkats som "fågel-sjö-boda". |
Fösingsmåla |
Byn har sitt namn efter släkten Fösing. AN anmärker att släktnamnet ursprungligen
bör ha varit ett binamn (öknamn) med betydelsen djärv, dristig, medan FJ däremot menar
att binamnet "anses höra ihop med verbet fösa och är väl inte särskilt
smickrande". |
Gammalsmåla |
Namnet bör härledas ur mansnamnet Gammal. |
Germundemåla |
Förleden utgörs av mansnamnet Germund. |
Gransås |
Namnet har ingen annan tolkning än granskog på en ås
(även om terrängen inte uppvisar någon markerad ås). |
Grönadal |
Här finns ingen annan tolkning än "grön dal". |
Grönadalsö |
Byn anses vara en ganska sen utbrytning ur Grönadal. Namnet har ingenting
att göra med vattenomflutet land (en ö) utan slutledet syftar på ordet ör med
betydelsen grus, grov sand eller torr grusjord. |
Gubbemåla |
Förleden är bildat efter det fornsvenska mansnamnet Gubbe. |
Guleboda |
Guleboda är ett svårtolkat bynamn. AN anser att i namnet döljer sig det fornsvenska
ordet gulf som i likhet med motsvarande ord i flera europeiska språk betyder
vik. Guleboda skulle således betyda "bodarna vid sjöviken". FJ anser att förleden
inte kan vara annat än det vanliga ordet golv (botten i ett rum), dvs att bodens inbyggare
inte nöjde sig med ett jordgolv utan inredde med ett riktigt golv. |
Gunnamåla |
Förleden kan vara mansnamnet Gunne. Men byn kan också (mera troligt) vara
uppkallad efter den närbelägna sjön Allgunnen. |
Håkanstorp |
Byn (gården) avsöndrades från Trällebo eller Björnakulla så sent
som på 1600-talet och uppkallades då förmodligen efter en ägare (torpare)
med namnet Håkan. |
Häggesmåla |
Häggesmåla kan enligt AN ha fått sitt namn efter mansnamnet Haegge, medan FJ menar att
namnet syftar på trädet hägg. |
Högahult |
Med tanke på hur högt beläget gårdarna i Högahult ligger är namnet lätt att förstå.
|
Illareboda |
Byn kan ha fått sitt namn efter den närbelägna sjön. Den kallas visserligen idag
för Illrabo göl, men bör tidigare hetat Ilen eller Ilaren med hänsyftning till att den var
rik på iglar. Byn eller bodarna vid sjön blev så Ilarenboda och så småningom
Illareboda (Illrabo) |
Ingemundemåla |
Här ingår mansnamnet Ingemund. |
Kavsjömåla |
Bynamnet är svårtolkat. AN menar, inte helt övertygande,
att förleden innehåller adverbet kav med
betydelsen tvär, på tvären, hindrande och att namnet därmed återger att
Kavsjömåla ligger högt och otillgängligt från alla håll. |
Kinnanäs |
Här föreligger ett flertal vitt skilda tolkningar. Mest sannolik förefaller
den som FJ ger uttryck för, den att namnet kommer av sjön Kinnen som i sin
tur tolkas som sjön med de branta stränderna. |
Korpmåla |
Byn har säkerligen fått namn efter släkten Korpe. |
Korrö |
Namnet innehåller verbet kurra eller korra med betydelsen porla, sorla. Och
efterleden är ed (inte ordet ö) med betydelsen grund passage mellan två
farbara vatten. |
Kroksmåla |
Byn är uppkallad efter en man med namnet Krok, kanske öknamn för en krokryggig
man men det är också möjligt att mannen härstammade från en sådan anfader och
därför tillhörde släkten Krok.
|
Krusamåla |
Byn är uppkallad efter en man med tillnamnet Kruse, "den kruslockige". |
Krämmemåla |
Här döljer sig yrkesbeteckningen handelsman i form av det inlånade
tyska ordet krämare. |
Kuppramåla |
Här döljer sig en hantverkare, en man som tillverkar koppar och
skålar, en svarvare. |
Kuramåla |
Namnets härledning är osäker, men man brukar anse att byn fått namn av en
kurländare, dvs liksom i Estamåla ursprungligen av en träl. Kurland är ett
område i västra Lettland. |
Kvisingsboda |
Byns namn betyder antagligen bodarna vid sjön Kvesen. |
Kvisingsö |
Kvisingsö var ända till slutet av 1500-talet en del av Kvisingsboda då gården
tillskrevs ett eget namn, Kvisingsö. Efterleden har i detta fall verkligen betydelsen
ö, eftersom en stor del av gårdens areal kommer från den långa halvön i Kvesen
som har namnet Ön. |
Kålleboda |
Namnet kan tänkas vara efter en man med namnet Kol, men mer troligt går det
tillbaka på det fornsvenska kolder med betydelsen kulle. Kålleboda skulle därför
betyda bodarna bland kullarna. |
Källebäcken |
Källebäcken är ingen riktig by, utan bebyggelsen där har i sen tid (1800-talet)
uppstått på Brännebo Hanagårds ägor. |
Källeström |
Liksom Källebäcken är Källeström ingen bondby och saknas i jordeböckerna.
Bebyggelsen har vuxit upp på ägor som tillhör Skuntamåla och Ingemundemåla. |
Lekaremåla |
Förleden är här det som tillnamn använda fornsvenska lekare, spelman. |
Lidanäs |
Förleden måste vara lid som betyder sluttning av en höjd. Efterleden näs
betyder landtunga mellan två större landområde eller en smal halvö men ingenting
i strandformen tyder på något näs. |
Lummemåla |
Byn har troligen fått sitt namn efter den lilla ån som rinner förbi gården. Ån antas ha haft namnet
Lumma som då skulle betyd "den ljumma". |
Läppamåla |
Binamnet (öknamnet) Läppe för en man med kanske en nedhängande läpp antas vara upphov till
bynamnet Läppamåla. |
Lönemåla |
Här är det nog ett bestånd av lönnar som gett namnet. |
Makrismåla |
Denna bys namn har tolkats på en mängd olika sätt, mest troligt är kanske att ursprunget är mansnmanet
Make. En annan teori menar att förleden är det lågtyska maker, dvs makare, men då saknas vad makaren
hade för tillverkning. En helt annan idé är förleden är sammansatt av mad och kärr |
Munkamåla |
Gården har nog under medeltiden tillhört något munkkloster som gett upphov till namnet. |
Persmåla |
Byn har sitt namn efter Per som har sitt ursprung i det kristna namnet Petrus. |
Puppramåla |
Vanligen tolkas namnet som ett mycket förklenande öknamn med betydelsen "skitare". F:J. ser dock
även en annan möjlighet att namnet betyder "fuskmakare" som då skulle stå i motsats till den duktige
"kopparen" i grannbyn.
|
Rungeboholm |
Byn hette ursprungligen Rungeboda utan slutleden -holm, som lagts till i sen tid (1700-talet).
Till förleden Runge- finns ingen riktigt bra tolkning, närmast liggande är nog att den kommer av ett
nu förlorat sjönamn, Rungen, den rungande.
|
Rävemåla |
Säkerligen kommer namnet efter den utbredda släkten Rääf. |
Rörshult |
Även om idag i byn inte finns några påtagliga stenrösen eller grvrösen har byn säkerligen ett
naturnamn efter rör, det dialektala ordet för stenröse. |
Sjuamåla |
Namnet bör helt enkelt betyda "gården vid sjön". |
Skarmansmåla |
I fornsvenskan finns adjektivet skarper med betydelsen skrumpen, mager. Mest troligt är därför
att byn fått namn efter en mager man. |
Skräddaremåla |
Här bosatte sig en skräddare. |
Skuntamåla |
Här döljer sig nog det dialektala ordet skunnt med betydelsen träck, lort, orenlighet, som kan
syfta antingen på ett öknamn som gårdens ägare fått eller möjligen att gården var dålig med
mager och ofruktbar jord.
|
Skärsjöhult |
Förleden Skär- anses vara det gamla ordet skär i betydelsen klar, ren och bynamnet skulle därför
betyda "hultet vid den klara sjön". |
Skärsnäs |
Förleden är samma som för Skärsjöhult och bynamnet betyder "Byn på näset vid den klara sjön". |
Smedmåla |
Byn (ursprungligen gården) har namn efter brukarens yrke som smed. |
Spritsmåla |
Byn har namn efter binamnet Sprit. |
Stenkilsmåla |
Bynamnet som i dag ofta uttalas Stänkesmåla innehåller det fornsvenska namnet Stenkil (som
betyder stenyxa). |
Stenvarmsholm |
Namnet går tillbaka på ett fornsvenskt ord värme med betydelsen fors eller vattenfall. Byns namn
betyder således "Stenforsholmen" |
Strånganäs |
Det fornsvenska ordet stranger som gett upphov till det dialektala sträng med betydelsen sträv,
kall, otrevlig kan syfta antingen på en persons eller på bymarkens egenskap. Efterleden näs beskriver
byns läge på den halvö som skjuter ut i Follsjön, eller som skjöt ut än mer markerat i sjöns tidigare
betydligt större utbredning.
|
Summemåla |
Med hänvisning till flera andra trälbebyggelser i trakten har namnet tolksts att betyda finnar
eller lappar från det finska suomi. |
Suttramåla |
Här är det yrkesbeteckningen sutare som gett byn namn. Sutor är det latinska ordet för skomakare. |
Toramåla |
I socknen finns två byar Toramåla, Södra och Östra. Båda har uppkallats efter mansnamnet Tore
(inte asaguden Tor). |
Torlandsmåla |
Byn har sitt namn efter det fornsvenska mansnamnet Thorlak. |
Trälleboda |
Utan tvekan är det här trälar som gett upphov till namnet. Efterleden
boda tyder på att det ursprungligen varit tillfällig bodplats som bebotts av utskickade trälar som senare
frigetts och blivit bofasta. Ursprunget anses gå tillbaka på heden tid under 1000-talet. |
Trällebonäs |
Gården ligger intill Trällebo på det näs som ligger mellan Trällebosjön och Näsasjön. |
Ulvahult |
Byn har nog namn efter ulven, vargen, även om det kan tänkas vara mansnamnet Ulf som är ursprunget. |
Vindås |
Vindås och Vinnamåla är två intill varandra liggande byar och den ena har säkerligen namn
efter den andra, men vilken som är äldst är oklart. AN anser att namnet Vindås kommer av den vindande
(slingrande) rullstensåsen utmed Kyrksjön. FJ menar att Kyrksjön tidigare hetat Vinen ("den vinande")
och att detta är ursprunget till Vinnamåla. |
Vinnamåla |
Se Vindås. |
Yxnanäs |
Namnet betyder Oxnäset där näset troligen utgör den udde som i byns östra del skjuter ut i Kvesen.
Byn anses vara bland de äldsta inom socknen och FJ gör förmodandet att det då avses uroxe. AN menar
dock att det är namnet på en vanlig oxhage för tamdjur belägen på näset. |
Åskefälla |
Namnet tyder på ett åsknedslag som vållat skogsbrand och "fällt" ett skogsområde. |
Älmeboda |
Namnets förled tyder på att här funnits almbestånd och slutleden boda tyder på någon form av slåtterbod
eller fiskebod. |
Ärnasjö |
Den närbelägna sjön med namnet Ärnasjösjön bör förr hetat Ärnasjön vilken fått namnet efter
mansnamnet Arne. Sjönamnet har sedan flyttats över till att betyda byn. Jämför Östergöl. |
Äskebäck |
Förleden betyder träslaget ask och det har då troligen funnits ett askbestånd invid bäcken där. |
Ödemåla |
Byn har antagligen namn efter släkten Öde snarare än att den fått namn för att den legat öde. |
Östergöl |
Uppenbarligen har den lilla sjön först fått namnet Östergöl av folket i Stenkilsmåla. När så
gården tillkom fick den sjöns namn. Och sjön kallas idag ibland för Östergölasjön. |