Bynamnen i Älmeboda

Varför heter byarna som de gör? Och när fick byarn sina namn? Och vem var det som först gav en by namn? Det är frågor som ortnamnsforskarna ställer sig och söker att besvara. Redovisningen här behandlar emellertid nästan endast betydelsen av bynamnen och endast undantagsvis berörs åldern på byn. Rent allmänt har forskningen visat att inom Älmeboda finns inga ortnamn som entydigt är från förkristen tid utan de flesta är från medeltiden. Det betyder ju också att Älmeboda blev sent bebyggt och måste ha varit mycket glest befolkat ända in mot 1100-talet. Kanske mest besökt av jägare och fiskare från Blekinge i söder eller från Värends centrala delar kring Helgasjön. Men under medeltiden från 1200-talet ökade befolkningen och ny odlingsmark bröts och de flesta nuvarande byarna grundades. (Dock en befolkningsminskning under mitten av 1300-talt till följd av pesten, digerdöden.) Till en början med endast ett hemman i byn men längre fram ökades antalet gårdar genom hemmansdelning.

För att tolka betydelsen av ett ortnamn måste forskaren söka sig tillbaka till de skrivna dokument (mest jordaböcker) som finns bevarade och de finns för Älmebodas del i allmänhet från 1500-talet och endast undantagsvis tidigare från 1300- och 1400-talen. Det finns också en karta över Konga härad som lantmätare Ruuth upprättat 1663.


Här följer några vanliga efterled och vad de betyder:

-måla
Ortnamnen i Älmeboda präglas av den oerhört rika förekomsten av namn med efterleden -måla, de utgör mer än hälften. Betydelsen anses vara "ett uppmätt jordområde". Dessa byar bedöms vara tillkomna från mitten till slutet av medeltiden dvs ungefär från år 1200 till 1500. Förleden utgörs i regel av mansnamn (ibland kanske öknamn), yrkesbeteckning eller naturföreteelse och i några fall kanske "nationalitet".

-hult
Efterleden -hult betyder helt enkelt skogsdunge, oftast med lövskog. Under medeltiden var förekomsten av lövträd rikligare än nu. Granen som är en ganska sen invandrare norrifrån var inte alls så dominerande som i våra dagar. Namntypen bör kunna dateras till från omkring år 1000, dvs då knappast kristendomen blivit allmän inom Älmeboda.

-boda (eller kortformen -bo)
Ursprungligen en plats där man hade bodar, kanske för övernattning vid jakt och fiske, senare säsongsmässigt utnyttjade slåtterbodar som senare ersattes med fast bebyggelse. Namnformen anses vara bland de äldsta i Älmeboda och kan häröra från 1000-talet.


Nedanstående översiktliga tabell bygger i huvudsak på Alvar Neanders (AN) framställning i Älmebodaboken 1975 och i viss mån kompletterad med synpunkter hämtade ur "Ortnamn i Kronobergs län" av Fridolf Jönsson (FJ)

Abrahamshult Anmärkas bör att det bibliska namnet Abraham är knutet till ett hult-namn som anses kunna vara från omkring år 1000.
Arpemåla Arpemåla anses vare ett exempel på där byn fått namn av ett öknamn, i dett fall öknamnet Arpe som närmast tolkats som "Lortgubbe"
Askaremåla Förleden är här yrkesbeteckningen askare, dvs någon som tillverkade askar och äskor
Binnareboda Här är yrkesbeteckningen bindare, dvs en nät-bindare.
Bjässebohult Namnet är svårtolkat och flera förslag till tolkning har framförts, bland annat kan förleden betyda 1) björn 2) mansnamnet Björn eller Bjärse 3) bäver.
Björnakulla Här har nog funnits björn vid någon kulle eller backsluttning.
Boamåla Namnet anses innehålla det fornsvenska mansnamnet Bove
Botamåla Förleden är det fornsvenska mansnamnet Bothe, som i sin tur är en förkortning av Bothuidh (Botvid)
Broddamåla Kommer av mansnamnet Brodde.
Brunsmåla Olika tolkningar föreligger. Förleden kan vara brunn (vattenbrunn) men mera troligt rör det sig om släktnamnet Brun.
Brännamåla Plats där man brännt brånar, svedjeland.
Bränneboda Förleden har samma betydelse som i Brännamåla, men efterledet visar att Bränneboda är den äldre av de båda byarna.
Bänkeboda Förleden är här det latinska namnet Benediktus som är ursprungsformen för namnet Bengt.
Bönemåla Mest troligt är att Bönemåla är bildat av mansnamnet Böne. En annan teori är att namnet bär vittnesbörd om medeltida bönodling.
Estamåla Den allmänna uppfattningen är att gården uppkallats efter en est, en frigiven träl från Estland.
Fagrasjö Namnet kan knappast betyda något annat än "den vackra sjön", men sjön är sedan länge försvunnen.
Flishult Flishult syftar säkerligen till "flisor" som stenblock i terrängen kallas. Byn och dess omgivningar har rikligt med extremt stora stenar och flyttblock.
Folseboda Det här bynamnet är mycket svårtolkat. Det kan tänkas vara härlett från ordet föl eller fölsing (häst) men har också tolkats som "fågel-sjö-boda".
Fösingsmåla Byn har sitt namn efter släkten Fösing. AN anmärker att släktnamnet ursprungligen bör ha varit ett binamn (öknamn) med betydelsen djärv, dristig, medan FJ däremot menar att binamnet "anses höra ihop med verbet fösa och är väl inte särskilt smickrande".
Gammalsmåla Namnet bör härledas ur mansnamnet Gammal.
Germundemåla Förleden utgörs av mansnamnet Germund.
Gransås Namnet har ingen annan tolkning än granskog på en ås (även om terrängen inte uppvisar någon markerad ås).
Grönadal Här finns ingen annan tolkning än "grön dal".
Grönadalsö Byn anses vara en ganska sen utbrytning ur Grönadal. Namnet har ingenting att göra med vattenomflutet land (en ö) utan slutledet syftar på ordet ör med betydelsen grus, grov sand eller torr grusjord.
Gubbemåla Förleden är bildat efter det fornsvenska mansnamnet Gubbe.
Guleboda Guleboda är ett svårtolkat bynamn. AN anser att i namnet döljer sig det fornsvenska ordet gulf som i likhet med motsvarande ord i flera europeiska språk betyder vik. Guleboda skulle således betyda "bodarna vid sjöviken". FJ anser att förleden inte kan vara annat än det vanliga ordet golv (botten i ett rum), dvs att bodens inbyggare inte nöjde sig med ett jordgolv utan inredde med ett riktigt golv.
Gunnamåla Förleden kan vara mansnamnet Gunne. Men byn kan också (mera troligt) vara uppkallad efter den närbelägna sjön Allgunnen.
Håkanstorp Byn (gården) avsöndrades från Trällebo eller Björnakulla så sent som på 1600-talet och uppkallades då förmodligen efter en ägare (torpare) med namnet Håkan.
Häggesmåla Häggesmåla kan enligt AN ha fått sitt namn efter mansnamnet Haegge, medan FJ menar att namnet syftar på trädet hägg.
Högahult Med tanke på hur högt beläget gårdarna i Högahult ligger är namnet lätt att förstå.
Illareboda Byn kan ha fått sitt namn efter den närbelägna sjön. Den kallas visserligen idag för Illrabo göl, men bör tidigare hetat Ilen eller Ilaren med hänsyftning till att den var rik på iglar. Byn eller bodarna vid sjön blev så Ilarenboda och så småningom Illareboda (Illrabo)
Ingemundemåla Här ingår mansnamnet Ingemund.
Kavsjömåla Bynamnet är svårtolkat. AN menar, inte helt övertygande, att förleden innehåller adverbet kav med betydelsen tvär, på tvären, hindrande och att namnet därmed återger att Kavsjömåla ligger högt och otillgängligt från alla håll.
Kinnanäs Här föreligger ett flertal vitt skilda tolkningar. Mest sannolik förefaller den som FJ ger uttryck för, den att namnet kommer av sjön Kinnen som i sin tur tolkas som sjön med de branta stränderna.
Korpmåla Byn har säkerligen fått namn efter släkten Korpe.
Korrö Namnet innehåller verbet kurra eller korra med betydelsen porla, sorla. Och efterleden är ed (inte ordet ö) med betydelsen grund passage mellan två farbara vatten.
Kroksmåla Byn är uppkallad efter en man med namnet Krok, kanske öknamn för en krokryggig man men det är också möjligt att mannen härstammade från en sådan anfader och därför tillhörde släkten Krok.
Krusamåla Byn är uppkallad efter en man med tillnamnet Kruse, "den kruslockige".
Krämmemåla Här döljer sig yrkesbeteckningen handelsman i form av det inlånade tyska ordet krämare.
Kuppramåla Här döljer sig en hantverkare, en man som tillverkar koppar och skålar, en svarvare.
Kuramåla Namnets härledning är osäker, men man brukar anse att byn fått namn av en kurländare, dvs liksom i Estamåla ursprungligen av en träl. Kurland är ett område i västra Lettland.
Kvisingsboda Byns namn betyder antagligen bodarna vid sjön Kvesen.
Kvisingsö Kvisingsö var ända till slutet av 1500-talet en del av Kvisingsboda då gården tillskrevs ett eget namn, Kvisingsö. Efterleden har i detta fall verkligen betydelsen ö, eftersom en stor del av gårdens areal kommer från den långa halvön i Kvesen som har namnet Ön.
Kålleboda Namnet kan tänkas vara efter en man med namnet Kol, men mer troligt går det tillbaka på det fornsvenska kolder med betydelsen kulle. Kålleboda skulle därför betyda bodarna bland kullarna.
Källebäcken Källebäcken är ingen riktig by, utan bebyggelsen där har i sen tid (1800-talet) uppstått på Brännebo Hanagårds ägor.
Källeström Liksom Källebäcken är Källeström ingen bondby och saknas i jordeböckerna. Bebyggelsen har vuxit upp på ägor som tillhör Skuntamåla och Ingemundemåla.
Lekaremåla Förleden är här det som tillnamn använda fornsvenska lekare, spelman.
Lidanäs Förleden måste vara lid som betyder sluttning av en höjd. Efterleden näs betyder landtunga mellan två större landområde eller en smal halvö men ingenting i strandformen tyder på något näs.
Lummemåla Byn har troligen fått sitt namn efter den lilla ån som rinner förbi gården. Ån antas ha haft namnet Lumma som då skulle betyd "den ljumma".
Läppamåla Binamnet (öknamnet) Läppe för en man med kanske en nedhängande läpp antas vara upphov till bynamnet Läppamåla.
Lönemåla Här är det nog ett bestånd av lönnar som gett namnet.
Makrismåla Denna bys namn har tolkats på en mängd olika sätt, mest troligt är kanske att ursprunget är mansnmanet Make. En annan teori menar att förleden är det lågtyska maker, dvs makare, men då saknas vad makaren hade för tillverkning. En helt annan idé är förleden är sammansatt av mad och kärr
Munkamåla Gården har nog under medeltiden tillhört något munkkloster som gett upphov till namnet.
Persmåla Byn har sitt namn efter Per som har sitt ursprung i det kristna namnet Petrus.
Puppramåla Vanligen tolkas namnet som ett mycket förklenande öknamn med betydelsen "skitare". F:J. ser dock även en annan möjlighet att namnet betyder "fuskmakare" som då skulle stå i motsats till den duktige "kopparen" i grannbyn.
Rungeboholm Byn hette ursprungligen Rungeboda utan slutleden -holm, som lagts till i sen tid (1700-talet). Till förleden Runge- finns ingen riktigt bra tolkning, närmast liggande är nog att den kommer av ett nu förlorat sjönamn, Rungen, den rungande.
Rävemåla Säkerligen kommer namnet efter den utbredda släkten Rääf.
Rörshult Även om idag i byn inte finns några påtagliga stenrösen eller grvrösen har byn säkerligen ett naturnamn efter rör, det dialektala ordet för stenröse.
Sjuamåla Namnet bör helt enkelt betyda "gården vid sjön".
Skarmansmåla I fornsvenskan finns adjektivet skarper med betydelsen skrumpen, mager. Mest troligt är därför att byn fått namn efter en mager man.
Skräddaremåla Här bosatte sig en skräddare.
Skuntamåla Här döljer sig nog det dialektala ordet skunnt med betydelsen träck, lort, orenlighet, som kan syfta antingen på ett öknamn som gårdens ägare fått eller möjligen att gården var dålig med mager och ofruktbar jord.
Skärsjöhult Förleden Skär- anses vara det gamla ordet skär i betydelsen klar, ren och bynamnet skulle därför betyda "hultet vid den klara sjön".
Skärsnäs Förleden är samma som för Skärsjöhult och bynamnet betyder "Byn på näset vid den klara sjön".
Smedmåla Byn (ursprungligen gården) har namn efter brukarens yrke som smed.
Spritsmåla Byn har namn efter binamnet Sprit.
Stenkilsmåla Bynamnet som i dag ofta uttalas Stänkesmåla innehåller det fornsvenska namnet Stenkil (som betyder stenyxa).
Stenvarmsholm Namnet går tillbaka på ett fornsvenskt ord värme med betydelsen fors eller vattenfall. Byns namn betyder således "Stenforsholmen"
Strånganäs Det fornsvenska ordet stranger som gett upphov till det dialektala sträng med betydelsen sträv, kall, otrevlig kan syfta antingen på en persons eller på bymarkens egenskap. Efterleden näs beskriver byns läge på den halvö som skjuter ut i Follsjön, eller som skjöt ut än mer markerat i sjöns tidigare betydligt större utbredning.
Summemåla Med hänvisning till flera andra trälbebyggelser i trakten har namnet tolksts att betyda finnar eller lappar från det finska suomi.
Suttramåla Här är det yrkesbeteckningen sutare som gett byn namn. Sutor är det latinska ordet för skomakare.
Toramåla I socknen finns två byar Toramåla, Södra och Östra. Båda har uppkallats efter mansnamnet Tore (inte asaguden Tor).
Torlandsmåla Byn har sitt namn efter det fornsvenska mansnamnet Thorlak.
Trälleboda Utan tvekan är det här trälar som gett upphov till namnet. Efterleden boda tyder på att det ursprungligen varit tillfällig bodplats som bebotts av utskickade trälar som senare frigetts och blivit bofasta. Ursprunget anses gå tillbaka på heden tid under 1000-talet.
Trällebonäs Gården ligger intill Trällebo på det näs som ligger mellan Trällebosjön och Näsasjön.
Ulvahult Byn har nog namn efter ulven, vargen, även om det kan tänkas vara mansnamnet Ulf som är ursprunget.
Vindås Vindås och Vinnamåla är två intill varandra liggande byar och den ena har säkerligen namn efter den andra, men vilken som är äldst är oklart. AN anser att namnet Vindås kommer av den vindande (slingrande) rullstensåsen utmed Kyrksjön. FJ menar att Kyrksjön tidigare hetat Vinen ("den vinande") och att detta är ursprunget till Vinnamåla.
Vinnamåla Se Vindås.
Yxnanäs Namnet betyder Oxnäset där näset troligen utgör den udde som i byns östra del skjuter ut i Kvesen. Byn anses vara bland de äldsta inom socknen och FJ gör förmodandet att det då avses uroxe. AN menar dock att det är namnet på en vanlig oxhage för tamdjur belägen på näset.
Åskefälla Namnet tyder på ett åsknedslag som vållat skogsbrand och "fällt" ett skogsområde.
Älmeboda Namnets förled tyder på att här funnits almbestånd och slutleden boda tyder på någon form av slåtterbod eller fiskebod.
Ärnasjö Den närbelägna sjön med namnet Ärnasjösjön bör förr hetat Ärnasjön vilken fått namnet efter mansnamnet Arne. Sjönamnet har sedan flyttats över till att betyda byn. Jämför Östergöl.
Äskebäck Förleden betyder träslaget ask och det har då troligen funnits ett askbestånd invid bäcken där.
Ödemåla Byn har antagligen namn efter släkten Öde snarare än att den fått namn för att den legat öde.
Östergöl Uppenbarligen har den lilla sjön först fått namnet Östergöl av folket i Stenkilsmåla. När så gården tillkom fick den sjöns namn. Och sjön kallas idag ibland för Östergölasjön.

Källor:
Alvar Neander, Älmebodaboken 1975
Fridolf Jönsson, Ortnamn i Kronobergs län, Historiska föreningen i Kronobergs län skriftserie 5, (1988)


Till överst på sidan

Till Index/Hemsida