Banken

Älmeboda Sparbank

Elmeboda Sparbank grundades i januari 1884 vid ett sammanträde i Sockenstugan med de stadgar som dessförinnan fastställts av Konungens Befallningshavande i Växjö. Styrelsen för banken utgjordes av 50 huvudmän ("principaler") och dessa utsåg en direktion med 12 medlemmar. Till ordförande utsågs då Johan August Samuelsson i Trällebo, till vice ordförande Petter Gustaf Petersson i Rävemåla och till "Sekreterare, hvilken tillika är bokförare" Carl A Elmstrand i Kafsjömåla.

Några utdrag ur "Stadgar för Elmeboda Sockens Sparbank ":

Denna inrättnings ändamål är, att af mindre bemedlade, i synnerhet arbetare, tjänstefolk och barn, inom Elmeboda socken, emottaga smärre summor, samt genom beräkning af ränta och räntans läggande till kapitalet förkofra desamma.

Sparbanken hålles öppen den första helgfria dagen varje månad mellan 12 och 2 på dagen …

Sparbanken hålles stängd för allmänheten från den första helgfria dagen i December månad intill den dag i januari som direktionen bestämmer och kungör.

Minsta insatsen som får göras är Tjugofem öre, och högsta Femhundra kronor …

… då en persons konto stigit till Ett tusen kronor, får vidare insättning därå ej äga rum.

Insatta summor löpa tills vidare med fem procent årlig ränta …


Bankens visade sig redan från början fylla ett stort behov. Tidigare hade kyrkkassan kunnat låna ut pengar men på grund av bygget av den nya kyrkan var den kassan nu närmast tom. Och sockenborna sparade gärna i den egna banken, vilket märks på den mängd bankböcker från andra banker, framförallt från Växjö, som banken fick ta emot. Också folk från Blekinge blev flitiga insättare, så flitiga att direktionen nödgades bestämma att de som kom därifrån tilläts sätta in högst 50 kronor vid varje tillfälle. Bankens krav på säkerhet var stränga, så till exempel krävdes för femårigt lån på 25 kronor två mans borgen.

Banken kunde varje år redovisa vinst ända fram till 1924 då förlust redovisas med 2576 kronor, och anledningen var ett olyckligt engagemang i hyreshusbygge i Karlskrona. Även flera år under 1930-talet visar förlust. Under många år var utlåningen större än inlåningen men en vändning kom 1942.

Genom alla år hade man haft banklokal i sockenstugan och det dröjde ända till 1956 innan man flyttade in i det nya bankhuset. Under åren 1979 till 1981 infördes datarutiner för in- och utlåningsverksamheten. Att banken alltjämt har stark lokal betydelse framgår av dessa uppgifter som avser lånens geografiska fördelning 1984:

Låntagare inom Älmeboda socken 21 milj. Övriga inom Tingsryds kommun 12 milj. Övriga låntagare 8 milj.

Spargris

Källa: Älmeboda Sparbank 1884-1984, Jubileumsskrift 1984

Till överst på sidan  

Till Index Älmebodasida